Läroplan är ett fundamentalt begrepp inom pedagogik och utbildningsadministration som syftar på ett officiellt styrdokument för en skola eller en viss skolform. Dokumentet fastställer utbildningens mål, värdegrund och riktlinjer, och fungerar som en bindande ram för hur undervisningen ska bedrivas och vad eleverna förväntas lära sig. I Sverige är det regeringen som fastställer läroplaner, medan Skolverket ansvarar för att konkretisera dessa genom kursplaner och betygskriterier.
Vad betyder läroplan?
Begreppet läroplan kan delas upp i olika betydelseaspekter beroende på om man syftar på det juridiska dokumentet eller den pedagogiska strukturen.
Officiella styrdokument och administrativa termer
- Kursplan: Ett dokument som mer specifikt beskriver innehåll och mål för ett enskilt ämne.
- Utbildningsplan: Används ofta inom högre utbildning för att beskriva ett helt programs uppbyggnad.
- Studieplan: En mer individuell eller lokal planering för hur studier ska genomföras.
- Reglemente: En uppsättning regler som styr en verksamhet, i detta fall den pedagogiska.
- Direktiv: Instruktioner från en högre myndighet om hur en verksamhet ska skötas.
Strukturella och pedagogiska ramverk
- Ramverk: Den övergripande strukturen som håller samman utbildningens olika delar.
- Program: En fastställd följd av kurser eller moment.
- Pedagogisk plattform: Den teoretiska och filosofiska grund som undervisningen vilar på.
- Curriculum: Den internationella och akademiska termen för en läroplan.
Motsatsord till läroplan
Eftersom läroplan representerar ordning, struktur och central styrning, återfinns motsatserna i begrepp som rör ostrukturerad eller fri verksamhet.
- Improvisation: Att agera utan förutbestämd plan eller struktur.
- Oplanerad undervisning: Verksamhet som saknar fastställda mål eller metoder.
- Anarki: I överförd bemärkelse en situation helt utan styrning eller regler.
- Godtycke: När beslut fattas utan stöd i fastställda kriterier eller dokument.
Hur används ordet läroplan?
Ordet används främst i professionella sammanhang inom skola och myndighetsutövning, men förekommer även i den allmänna debatten om skolans kvalitet.
- “Den nya läroplanen, Lgr22, lägger större fokus på faktakunskaper än sin föregångare.”
- “Lärare måste säkerställa att deras lektionsplaneringar ligger i linje med gällande läroplan.”
- “Friskolan kritiserades för att inte ha följt läroplanens värdegrund i sin undervisning.”
- “Digital kompetens har blivit en integrerad del av läroplanen för grundskolan.”
Uttryck och ordspråk relaterade till läroplan
Det finns få renodlade ordspråk, men flera fasta uttryck som används flitigt inom skolvärlden:
- Att följa läroplanen till punkt och pricka: Att strikt hålla sig till de mål och riktlinjer som dokumentet föreskriver.
- Läroplanens värdegrund: De etiska principer (demokrati, jämställdhet, människovärde) som genomsyrar hela dokumentet.
- Det dolda curriculumet: En pedagogisk term för de normer och värderingar som elever lär sig i skolan utan att de står uttryckta i den officiella läroplanen.
Nyanser och skillnader
Det är vanligt att förväxla läroplan med närliggande begrepp, men i strikt juridisk och pedagogisk mening finns viktiga skillnader. En läroplan (exempelvis Lgr22 för grundskolan) är det övergripande dokumentet som innehåller skolans uppdrag och övergripande mål. En kursplan är däremot underställd läroplanen och specificerar vad som ska läras ut i ett specifikt ämne, såsom matematik eller historia.
I vardagligt tal används ibland “läroplan” för att beskriva en lärares personliga planering, men den korrekta termen för detta är lektionsplanering eller pedagogisk planering. Läroplanen är statens verktyg för att garantera en likvärdig utbildning över hela landet, medan planeringen är lärarens verktyg för att nå dessa mål.
Böjningar och grammatik
Läroplan är ett substantiv (en-ord).
- Singular obestämd: läroplan
- Singular bestämd: läroplanen
- Plural obestämd: läroplaner
- Plural bestämd: läroplanerna
Etymologi och historik
Ordet läroplan är en sammansättning av “lära” (i betydelsen undervisning eller kunskap) och “plan” (av latinets planum, plan yta eller karta). Historiskt sett har svenska skolor styrts av olika typer av stadgor och förordningar. Den moderna formen av läroplaner växte fram under 1900-talet i takt med att skolsystemet centraliserades och demokratiserades. Den första enhetliga läroplanen för den svenska grundskolan kom 1962 (Lgr 62), vilket markerade ett skifte från en mer stofforienterad undervisning till en mål- och resultatstyrd pedagogik.
Vanliga frågor om läroplan
Vad är skillnaden mellan Lgr 11 och Lgr 22?
Lgr 22 är den nuvarande läroplanen för grundskolan som ersatte Lgr 11. De största skillnaderna rör betygskriteriernas utformning och ett ökat fokus på faktakunskaper och tydligare ämnesinnehåll.
Vem skriver läroplanen?
I Sverige är det regeringen som fattar beslut om läroplanen, men det är Skolverket som tar fram underlagen och förslagen genom omfattande remissförfaranden med forskare och verksamma lärare.
Är läroplanen en lag?
Läroplanen är en förordning, vilket innebär att den är juridiskt bindande för alla skolor inom det offentliga skolväsendet, men den står under skollagen i den rättsliga hierarkin.
Engelsk översättning
- Curriculum: Den vanligaste och mest korrekta termen för läroplan i ett nationellt eller övergripande sammanhang.
- Syllabus: Används ofta för att beskriva en kursplan eller innehållet i en specifik kurs (motsvarar snarare kursplan).
- National Curriculum: Specifikt för den statliga läroplanen i länder som Storbritannien.