Aulos är ett av den grekiska antikens mest centrala och karaktäristiska musikinstrument. Det rör sig om ett blåsinstrument som oftast bestod av två separata pipor som spelades samtidigt av en och samma musiker, en så kallad aulet. Trots att ordet ibland felaktigt översätts till “flöjt”, rör det sig i teknisk mening om ett rörblåsinstrument, mer besläktat med dagens oboe eller klarinett, då ljudet alstrades genom ett eller två rörblad.
Vad betyder aulos?
Inom musikvetenskapen och arkeologin används termen aulos för att specifikt beteckna detta historiska instrument. Beroende på sammanhang kan man dela upp dess synonymer och relaterade begrepp i följande kategorier:
Musikvetenskapliga termer
- Rörblåsinstrument: Den tekniska kategoriseringen baserat på hur ljudet skapas.
- Dubbelpipa: En beskrivande term för instrumentets vanligaste form med två rör.
- Skalmeja: Ett senare instrument som delar liknande ljudegenskaper och konstruktionsprinciper.
- Rörbladsinstrument: Understryker användandet av ett vibrerande munstycke.
Historiska och poetiska benämningar
- Tibia: Den romerska motsvarigheten till det grekiska instrumentet.
- Dionysiskt instrument: En beteckning som syftar på instrumentets koppling till guden Dionysos och extatiska riter.
- Vasspipa: En enklare benämning som syftar på materialet instrumentet ofta tillverkades av.
Motsatsord till aulos
Eftersom aulos är ett specifikt substantiv för ett föremål, finns inga direkta antonymer i strikt språklig mening. Man kan dock kontrastera det mot andra instrumentfamiljer eller tillstånd:
- Lyra: Representerar stränginstrumenten (apollonisk ordning kontra dionysisk passion).
- Kithara: Ett annat stränginstrument som ofta stod i ideologisk motsats till aulos.
- Tystnad: Frånvaro av ljud eller musik.
- Slagverk: Instrument som inte bygger på luftpelarvibrationer.
Hur används ordet aulos?
I modern svenska används ordet främst i akademiska, historiska eller musikvetenskapliga texter för att beskriva antikens ljudlandskap.
- “Vid de pythiska spelen i Delfi var tävlingar i aulos-spel ett av de mest prestigefyllda inslagen.”
- “Arkeologer har funnit välbevarade fragment av en aulos tillverkad i ben och brons.”
- “Konstnären avbildade en satyr som blåste i en aulos för att locka fram skogens nymfer.”
- “Ljudet från en aulos var känt för att vara genomträngande och emotionellt laddat.”
Uttryck och ordspråk relaterade till aulos
Det finns få direkta svenska ordspråk som innehåller ordet aulos, men instrumentet är djupt rotat i antik mytologi som påverkat vårt språk:
- Marsyas utmaning: Syftar på myten om satyren Marsyas som utmanade Apollon i en musiktävling med sin aulos, vilket symboliserar övermod (hybris).
- Dionysisk yra: Ofta förknippat med det extatiska tillstånd som musiken från en aulos ansågs framkalla.
- Att spela på två pipor: Även om det inte är ett fast idiom, används det ibland metaforiskt för att beskriva den tekniska komplexiteten i instrumentet.
Nyanser och skillnader
Det är ett vanligt misstag att kalla en aulos för en flöjt. En flöjt är ett labialinstrument där luften bryts mot en kant, medan en aulos använder rörblad. Skillnaden är avgörande för klangen; där flöjten är mjuk och luftig, är en aulos skarp, nasal och kraftfull, likt en säckpipa eller en modern oboe.
En annan nyansskillnad ligger i användandet av termen tibia. Medan aulos är den grekiska termen, är tibia den latinska. Inom klassisk filologi är det viktigt att skilja på dessa för att markera vilken kulturell kontext man refererar till.
Böjningar och grammatik
Ordet aulos är ett substantiv och behandlas i svenskan som ett utrum-ord (en-ord).
- Singular obestämd: en aulos
- Singular bestämd: aulosen
- Plural obestämd: aulosar (eller den grekiska formen auloi i fackspråk)
- Plural bestämd: aulosarna (eller auloierna)
Etymologi och historik
Ordet aulos härstammar från det grekiska ordet αὐλός, vilket ursprungligen betyder “rör” eller “pipa”. Etymologiskt är det kopplat till roten för att blåsa eller andas. Instrumentet har anor som sträcker sig långt bak i tiden, med fynd från den minoiska och mykenska kulturen. Under den klassiska perioden i Grekland var instrumentet oumbärligt vid teaterföreställningar, militära marscher och religiösa processioner. Trots sin popularitet fanns en viss social ambivalens mot instrumentet, då det ansågs förvränga ansiktet vid spelande och förhindra utövaren från att tala eller sjunga samtidigt.
Vanliga frågor om aulos
Är aulos samma sak som en flöjt?
Nej, tekniskt sett är det ett rörblåsinstrument. Det har mer gemensamt med oboen än med tvärflöjten eller blockflöjten, eftersom ljudet skapas genom vibrationer i ett rörblad.
Varför spelade man på två pipor samtidigt?
De två piporna på en aulos gjorde det möjligt att spela en melodi och en bordun (en ihållande ton) samtidigt, eller att spela tvåstämmiga melodier, vilket gav en fylligare ljudbild.
Vem spelade aulos i det antika Grekland?
Både professionella musiker (auletai) och amatörer spelade instrumentet. Det var vanligt vid fester (symposier), men användes också av professionella kvinnliga musiker, så kallade auletrider.
Engelsk översättning
- Aulos: Aulos (plural: auloi)
- Double pipe: Dubbelpipa
- Reed instrument: Rörblåsinstrument