Bluffa betyder att medvetet vilseleda eller låtsas något för att vinna fördelar. Ordet är ett verb och används ofta i vardagligt tal, spel och sociala sammanhang där avsiktlig vilseledning förekommer.
Synonymer till bluffa
- Lura
- Bedra
- Finta
- Fejka
- Fuska
Lura
Lura är ett allmänt ord för att vilseleda någon genom falsk information eller handlingar, ofta mer personligt än tekniskt. Han försökte lura henne att tro att mötet var flyttat.
Finta
Finta har en mer taktisk och ofta fysisk konnotation, vanlig inom sport och spel där man vill vilseleda motståndaren med en snabb rörelse. Spelaren fintade förbi försvararen och sköt mål.
Fejka
Fejka betonar imitation eller förfalskning av något, som känslor eller dokument, snarare än verbal övertygelse. Hon fejkat intresse för att verka artig under hela samtalet.
Böjningar av bluffa
- Infinitiv: bluffa
- Presens: bluffar
- Preteritum: bluffade
- Supinum: bluffat
Jag bluffar ibland i kortspel för att få motspelarna att tro att jag har bättre kort än jag har.
När hon upptäckte att han bluffade, blev hon både arg och besviken.
De hade bluffat sig igenom intervjun och nu väntade konsekvenser efter att sanningen uppdagats.
Relaterade ord till bluffa
Poker
Poker är ett spel där bluffa ofta är en central strategi; ordet länkar direkt till situationer där man avsiktligt vilseleder för att påverka andras beslut.
Taktik
Taktik kopplas till bluffa eftersom vilseledning ofta används som en planerad åtgärd för att nå ett mål i konkurrens eller konflikt.
Bedrägeri
Bedrägeri är ett juridiskt och moraliskt starkare begrepp som kan följa efter bluffa när handlingen övergår i olaglig vilseledning för ekonomisk vinning.
Psykologi
Psykologi relaterar till bluffa genom att studera hur människor uppfattar signaler, tolkar avsikter och reagerar på vilseledande beteenden.
Hur används ordet bluffa?
Ordet används både konkret i spel och social interaktion, och mer överfört i situationer där någon försöker dölja brister.
Bokstavlig användning
I kort- och brädspel beskriver bluffa en medveten handling att visa felaktiga signaler om sin hand eller position. Exempel: “Han bluffar i poker för att få motståndarna att folda.”
I vardagsspråk används det för att beskriva när någon ljuger eller överdriver för egen vinning, ofta i muntliga interaktioner.
Bildlig användning
I mer överförd bemärkelse kan bluffa betyda att någon döljer okunskap eller osäkerhet genom skenbar trygghet, som att “bluffa sig igenom” en uppgift. Detta används ofta om jobbintervjuer eller presentationer där personen inte behärskar ämnet fullt ut.
I retorisk eller strategisk mening kan bluffa beskrivas som en manipulativ teknik för att påverka andras uppfattning utan fysiska handlingar.
Ursprung
Ordet har sitt ursprung i engelska “bluff” och har lånats in till svenskan, där verbformen bluffa etablerats för att beskriva handlingen att vilseleda. Termen har använts i svenskan sedan 1900-talets tidiga delar och har behållit sin betydelse kring falsk framställning och bedrägeri.
Vanliga frågor om bluffa
Vad betyder bluffa egentligen?
Bluffa betyder att medvetet vilseleda eller låtsas något för att få fördelar eller undvika nackdelar. Termen används både i spel och i vardagliga situationer där intentionen är att skapa en felaktig bild.
Hur böjer man verbet bluffa?
Infinitiv är bluffa, presens bluffar, preteritum bluffade och supinum bluffat. Dessa former används i vanliga tidsformer för att beskriva handlingar i olika tider.
Vad är vanliga korsordslösningar för bluffa?
Vanliga lösningar är: Lura (4 bokstäver), Finta (5 bokstäver) och Bedra (5 bokstäver). Dessa ord dyker ofta upp i korsord när ledtråden handlar om vilseledning eller trick.
Hur kan jag upptäcka när någon bluffar?
Tecken på att någon bluffar kan vara inkonsekventa detaljer, undvikande av direkta svar och plötsliga förändringar i beteende. Att kontrollera fakta och ställa precisa följdfrågor är effektiva metoder för att avslöja en bluffa.