Kliva är ett svenskt verb som beskriver handlingen att ta ett steg eller stiga in i något. Det används ofta i vardagligt tal och i olika taluttryck för rörelse, både bokstavligt och bildligt.
Synonymer till kliva
- Stiga
- Hoppa
- Klättra
- Trampa
- Gå
Stiga
Stiga är ofta något mer formellt och kan användas om både små steg och mer högtidliga sammanhang; det ligger nära kliva i betydelsen att gå upp eller in i något.
Han steg av tåget vid nästa station.
Hoppa
Hoppa betonar att rörelsen är snabbare eller kraftfullare än när man kliver; det är mer informellt och används när fötterna lämnar marken.
Hon hoppade över pölen för att hålla skorna torra.
Klättra
Klättra innebär rörelse uppåt över en yta där grepp krävs; det kan överlappa med kliva när underlaget är brant eller oregelbundet.
De klättrade försiktigt upp för den branta stigen.
Böjningar av kliva
Verb
- Infinitiv: kliva
- Presens: kliver
- Preteritum: klev
- Supinum: klivit
Jag kliver på bussen varje morgon för att komma till jobbet.
I förrgår klev hon av vid fel hållplats och fick gå tillbaka.
Han har klivit upp på scen flera gånger under sin karriär.
Relaterade ord till kliva
Steg
Steg är den fysiska enheten för rörelse och används för att beskriva hur många gånger någon kliver eller hur långt en rörelse är.
Trappa
Trappa är den plats där man ofta kliver; ordet kopplas funktionellt till kliva eftersom rörelse mellan våningar vanligtvis sker stegvis.
Påstigning
Påstigning relaterar till processen att kliva ombord på fordon som buss eller tåg; det är en mer specifik term i transportkontexten.
Gång
Gång beskriver själva handlingen att röra sig till fots, där kliva är en av de verbala uttrycken för hur gång kan ske.
Hur används ordet kliva?
Ordet används både för konkret förflyttning och i flera bildliga uttryck.
Bokstavlig användning
Man använder kliva när någon tar ett steg, stiger in i ett rum eller går ombord på ett fordon.
Exempel: Hon kliver in genom dörren med händerna fulla av matkassar.
Exempel: Barnen kliver försiktigt över bäcken på de stora stenarna.
Bildlig användning
Bildligt kan kliva användas i uttryck som att “kliva in i en roll” eller “kliva fram”, där det betyder att ta ansvar eller positioner.
Det används också i uttryck som “kliva åt sidan” för att beskriva att lämna plats eller ansvar åt någon annan.
Ursprung
Ordet har germanskt ursprung och finns dokumenterat i äldre nordiska språkhistoriska källor via fornsvenska former. Betydelsen har i grunden handlat om rörelse och att stiga, med små förändringar i användning över tid.
Vanliga frågor om kliva
Vad betyder kliva?
Kliva betyder att ta ett steg eller stiga in i något, ofta i fysisk mening men även i överförd betydelse. Ordet används flitigt i vardagligt tal för rörelse och övergångar.
Hur böjs kliva?
Infinitivformen är kliva, presens kliver, preteritum klev och supinum klivit. Dessa former används i olika tempus för att beskriva nutid, dåtid och fullbordad handling.
Vad är vanliga korsordslösningar för kliva?
Vanliga lösningar är: Stiga (5 bokstäver), Hoppa (5 bokstäver) och Gå (2 bokstäver).
Ordet kliva förekommer ofta i korsord där korta, vanliga synonymer efterfrågas.
När använder man kliva i stället för stiga?
Valet mellan kliva och stiga beror ofta på stilnivå och kontext; stiga kan låta något mer formellt medan kliva är vardagligt. I många sammanhang går de att byta ut utan större betydelseskillnad.