Kusin är en släktskapsbeteckning som i sin primära betydelse syftar på barnet till ens förälders syskon. Inom genealogin och det sociala livet utgör kusiner en viktig del av den utvidgade familjekretsen och representerar den första nivån av släktskap utanför kärnfamiljen. Ordet används även i överförd bemärkelse för att beskriva två ting eller fenomen som uppvisar stora likheter eller delar ett gemensamt ursprung.
Vad betyder kusin?
Begreppet kusin kan delas upp i olika betydelsekluster beroende på om man talar om biologisk släktskap eller metaforiska samband.
Biologiskt släktskap och familjerelationer
- Syskonebarn: En äldre och i vissa dialekter fortfarande förekommande benämning på kusin (bör ej förväxlas med syskonbarn som i rikssvenska betyder brorson eller systerdotter).
- Anförvant: En mer formell och generell term för släktingar, där kusinen ingår.
- Frände: Ett ålderdomligt ord för släkting som ibland används för att betona blodsband.
- Nästkusin: Även kallat småkusin eller brylling beroende på region; betecknar barn till ens förälders kusin.
Överförd och bildlig betydelse
- Motsvarighet: Något som liknar eller motsvarar ett annat objekt i en annan kontext.
- Pendang: Ett föremål eller fenomen som bildar ett naturligt par med ett annat, ofta med likartade egenskaper.
- Parallell: Används när man vill påvisa att två företeelser utvecklats på liknande sätt, exempelvis “svenskan och danskan är språkliga kusiner”.
Motsatsord till kusin
Eftersom kusin är en specifik relationsbeteckning finns inga direkta antonymer i strikt logisk mening, men i sociala och genealogiska sammanhang används följande ord som kontraster:
- Främling: En person som man inte har något släktskap eller bekantskap med.
- Syskon: En närmare genetisk relation inom kärnfamiljen.
- Obekant: Betonar avsaknaden av social relation, till skillnad från den ofta nära relationen till en kusin.
Hur används ordet kusin?
Här följer några exempel på hur ordet används i modern svensk sakprosa och vardagsspråk:
- “Vid sommarens släktträff samlades över tjugo kusiner från hela landet.”
- “Den nya elbilen beskrivs ofta som en lyxigare kusin till den tidigare modellen.”
- “Min kusin på mammas sida har nyligen flyttat till Göteborg för att studera.”
- “Sötpotatisen är, trots namnet, bara en avlägsen kusin till vår vanliga potatis.”
Uttryck och ordspråk relaterade till kusin
Det finns ett fåtal etablerade uttryck i svenskan där ordet kusin förekommer för att illustrera sociala fenomen eller likheter.
- Kusinen från landet: Ett uttryck som syftar på en person som anses vara mindre världsvan, enkel eller lite bortkommen i urbana miljöer. Det kan även användas om en mindre sofistikerad version av något.
- Vara kusiner: Används ofta bildligt för att beskriva två saker som är nära besläktade eller mycket lika varandra, exempelvis inom teknik eller lingvistik.
Nyanser och skillnader
I det svenska språket är det viktigt att skilja på kusin och andra släktskapsord för att undvika missförstånd, särskilt då regionala skillnader förekommer. I södra Sverige och i äldre språkbruk har ordet syskonebarn använts synonymt med kusin. I modern rikssvenska betyder dock syskonbarn barnen till ens egna syskon (brorsbarn och systerbarn).
Man skiljer även på kusiner baserat på led. En “förstakusin” är den direkta kusinen, medan “nästkusin” (eller småkusin i finlandssvenska) syftar på sysslingar. Att använda ordet kusin i överförd mening kräver att det finns ett tydligt gemensamt ursprung; man kallar sällan två helt obesläktade saker för kusiner om de inte delar en gemensam “stam” eller tillverkare.
Böjningar och grammatik
Kusin är ett substantiv (utrum). Här är dess böjningsmönster:
- Singular obestämd: En kusin
- Singular bestämd: Kusinen
- Plural obestämd: Kusiner
- Plural bestämd: Kusinerna
Etymologi och historik
Ordet kusin har kommit in i det svenska språket från franskans cousin. Det franska ordet härstammar i sin tur från det latinska consobrinus, vilket ursprungligen betecknade barn till systrar (av com- ‘med’ och soror ‘syster’). Under medeltiden och framåt vidgades betydelsen till att omfatta alla barn till föräldrars syskon, oavsett kön på föräldrarna eller syskonen. I svenskan ersatte ordet gradvis de mer specifika termerna som byggde på de germanska systemen för att benämna släktingar.
Vanliga frågor om kusin
Vad är skillnaden mellan kusin och syssling?
En kusin är barn till din förälders syskon. En syssling (även kallad nästkusin) är barn till din förälders kusin. De är alltså släktingar i ett senare led.
Kan man kalla en avlägsen släkting för kusin?
I dagligt tal används kusin ibland slarvigt om avlägsna släktingar, men genealogiskt är det felaktigt. Man bör då hellre använda ord som “avlägsen släkting” eller specificera ledet (t.ex. brylling).
Heter det kusin oavsett kön?
Ja, i modern svenska är kusin ett könsneutralt ord. Förr kunde man ibland skilja på kusin (manlig) och kusine (kvinnlig) under fransk påverkan, men det är helt föråldrat idag.
Engelsk översättning
Den mest korrekta översättningen till engelska är:
- Cousin (används för både manliga och kvinnliga kusiner).
- First cousin (om man specifikt vill markera att det är en kusin i första ledet).