Mana är ett verb som i svenskan oftast betyder att uppmana eller att vädja till någon att handla. Det är ett vanligt verb i både vardagligt och formellt språk och används för att beskriva en handling där någon försöker få andra att agera.
Synonymer till mana
- Uppmana
- Anmoda
- Vädja
- Inkalla
- Förmana
Uppmana
Uppmana är en nära synonym som ofta används i vardagligt och administrativt språk när någon ber eller kräver att en handling ska vidtas. Tonen kan vara både neutral och bestämd beroende på kontext.
Hon uppmanade teamet att lämna in rapporten före veckans slut.
Vädja
Vädja har en mer känslosam eller desperat ton än mana och används ofta när någon ber innerligt eller emotionellt. Det passar i situationer där talaren försöker vinna sympati eller starkt övertyga.
Han vädjade till folket att stanna hemma under ovädret.
Inkalla
Inkalla fokuserar mer på att formellt kalla till närvaro eller handling, till exempel i mötes- eller auktoritetskontext. Det är mindre emotionellt laddat än vädja och används ofta i officiella sammanhang.
Styrelsen inkallade alla ledamöter till ett extra möte.
Böjningar av mana
- Infinitiv: mana
- Presens: manar
- Preteritum: manade
- Supinum: manat
Jag manar er att följa instruktionerna för att minska risken.
Hon manade publiken att hålla rösterna nedtonade under ceremonin.
De manade flera gånger innan beslutet fattades och har nu manat alla parter att samarbeta.
Relaterade ord till mana
Uppmaning
Uppmaning är substantivet som beskriver resultatet av att mana; det är själva anmodan eller anvisningen att göra något.
Auktoritet
Auktoritet relaterar till mana när uppmaningen kommer från en person eller institution med makt eller inflytande, vilket ofta gör uppmaningen mer effektiv.
Övertygelse
Övertygelse rör den retoriska eller psykologiska aspekten av att mana — hur talaren försöker få andra att ändra åsikt eller handling.
Retorik
Retorik täcker de språkliga tekniker som används när man manar, till exempel val av argument, tonläge och känslomässiga appeller.
Hur används ordet mana?
Ordet används främst för att beskriva handlingen att uppmana eller vädja till någon att handla.
Bokstavlig användning
Man kan mana någon att utföra en konkret handling, som att lämna in en rapport eller delta i ett möte. Exempel: ledaren manade medarbetarna att rapportera problem direkt.
Ett annat konkret exempel är när föräldrar manar barn att hålla sig borta från farliga platser.
Bildlig användning
Bildligt kan mana användas i mer abstrakta sammanhang, till exempel att mana till förändring i en organisation eller samhälle. Här fungerar ordet som en form av moralisk eller politisk uppmaning.
I retoriska sammanhang kan man också säga att någon “manar till eftertanke”, vilket är en bildlig användning där uppmaningen är mer reflekterande än direkt.
Ursprung
Verbet mana är belagt i äldre nordiska texter och har rötter i fornnordiska uttryck för att uppmana eller kalla på någon. Betydelsen har i grunden handlat om att väcka handling eller uppmärksamhet.
Det finns även ett helt skilt lånord “mana” i betydelsen andlig kraft, som kommer från polynesiska språk; detta substantiv har annan etymologi och bör inte förväxlas med det nordiska verbet.
Vanliga frågor om mana
Vad betyder mana?
Mana betyder att uppmana eller vädja till någon att handla. Ordet används när någon försöker få andra att göra något konkret eller förändra sitt beteende.
Hur böjs mana?
Infinitivformen är mana, presens manar, preteritum manade och supinum manat. Dessa former används i svenska verbböjningar enligt vanlig mönsterbildning.
När används mana i formellt språk?
Mana används i formella sammanhang när man vill uttrycka en tydlig uppmaning, ofta i dokument, tal eller officiella meddelanden. I sådana kontexter är tonläget ofta mer neutralt eller auktoritärt.
Vad är vanliga korsordslösningar för mana?
Vanliga lösningar är: Uppmana (7 bokstäver), Anmoda (6 bokstäver) och Vädja (5 bokstäver).